Northanger Abbey

Northanger Abbey av Jane Austen

Det var inget speciellt med Catherine Morland, det var ingen som tänkte på henne som en framtida hjältinna. När hon var liten var hon varken vacker eller ful, hon tyckte mycket bättre om cricket än sina dockor, hon var inte mycket för läsning och var verkligen inte speciellt intellegent, kort och gott, det var ingen speciellt med lilla Catherine. När hon var femton ändrades detta till en viss mån, istället för att inte vara speciellt vacker så var hon riktigt söt, hennes intelligens skärptes trots att hon fortfarande var en aning naiv, hon tyckte fortfarande om att spela cricket, rida och sådant, men hon lyckades klämma in lite tid för läsning också.
 Så när hon sjutton år gammal blir tillfrågad om hon vill följa med sin granne mrs Allen till Bath är hennes största fel att hon tror att alla är lika godhjärtade som hon själv och att hon ofta överdriver saker i sin fantasi.
 Så till Bath åkte hon, hon blev god vän  med Isabella, och så började hon gradvis inse att hon höll på att bli förälskad i mr Tínley.
------------------------------------------------------------------------------------------------

 Boken kunde vara irreterande, men på det hela taget gillade jag den.
 Catherine var fruktansvärt naiv och jobbig ibland, men ganska ofta var hon helt ok.
 Jag gillade verkligen mr Tinley, han var otroligt rolig och fick mig att skratta flera gånger.
Handligen gick framåt bättre än vad den gjorde i Mansfield Park så den här var mycket roligare att läsa.
 Jag älskar sättet som Jane Austen lite irroniskt målar upp Catherines olika steg som en hjältinna, man märker tydligt att hon driver lite med stackars Catherine.
 Jag såg filmen för några dagar sedan, och den var verkligen liiiite överdriven, men det var faktiskt ganska kul.
 Boken var ganska lättsam och rolig, så det passar om man behöver muntras upp lite.
 Egentligen var den Emma som kom efter Mansfield Park, men den har jag läst så många gånger att jag hoppade över den för tillfället, just nu är jag i valet och kvalet om jag ska börja läsa Emma eller Persuasion, kommer troligen ta Persuasion.
 Hur som helst, jag rekomenderar boken för de som vill läsa en lite naiv och rolig historia.

Catherine turned away her head, not knowing whether she might venture to laught. "I see what you think of me", said he gravley - "I shall make but a poor figure in your journal tomorrow."
"My journal!"
"Yes, I know exactly what you will say: Friday, went to the Lower Rooms; wore my sprigged muslin robe with blue trimmings - plain black shoes - appeared to much advantage; but was strangley harassed by a queer, halfwitted man, who would make me dance with him, and distressed me by his nonsense."
"Indeed I shall say no such thing."
"Shall I tell you what you ought to say?"
"If you please."¨
"I danced with a very agreeable young man, introduces by Mr King; had a great deal of conversation with him - seems a most extraordinary genius - hope I may know more of him. That madam, is what I wish you to say."

 8/10