Mansfield Park

Mansfield Park av Jane Austen
(kan inte ha så mycket mer fakta med, står inte)

Miss Maria Ward hade turen att gifta sig med Sir Thomas Bertram, när den äldsta systern hade gjort ett så fördelaktigt giftemål förväntade man sig det samma av hennes två yngre systrar. Så blev det dessvärre inte. Den systern som var efter Maria i ålder gifte sig med den hederlige, men sorgligt nog inte rike, mr Norris. Den yngsta systren, som för ett tag förlorade kontakten med familjen, ingick en skandalöst giftemål med arbetaren mr Price.
 Maria Bertram hade inga större problem, hennes make var inte outhärdlig och hon fick två friska söner och två begåvade och vackra döttrar, vad mer kan man önska sig?
 Hennes yngre syster, mrs Norris, hade inte turen att få några barn men hade inga större problem.
 Men för det yngsta systern, mrs Price, med tio barn och små inkomster, var det inte så enkelt. Familjen Bertram bestämmde sig för att lätta hennes börda och ta hand om hennes äldsta dotter, Fanny, som vid den tiden var nio år.
 Boken handlar om Fannys liv, då hon växer upp på sir Thomas gods, Mansfield Park. Man kan inte direkt säga att hon lever i himmelriket, men hon har inga större sorger. Sir Thomas döttrar, Maria och Julia, har svårt att behandla henne som en syster och hon hamnar ständigt i underläge. Det äldste brodern Tom, som var sjutton när den lilla skrämda nioåringen anlände, la aldrig riktigt märke till sin lilla kusin och var sällan hemma, men när han väl var det behandlade han henne med stor vänlighet.
 Den ända vännen hon egentligen får är Edmund, den yngste brodern. Han var ett år yngre en sin bror och hade inga problem men att ta hand om en skrämd liten kusin. När Fanny var liten tog Edmund hand om henne, när hon blev äldre var det snarare lite tvärtom.
 Boken utspelar sig dock inte när de är barn, större delen av boken utspelar sig när Fanny är arton. Då inträffade det en liten förändring i vardagen.

 Jag tyckte att boken var bra, ibland riktigt bra.
 Fanny är en intelligent och blyg person som jag inte hade något emot att gilla. Både Maria och Julia var outhärdliga, vilket troligen var poängen. Tom såg man inte mycket av, men när man gjorde det kan man inte påstå att jag var överförtjust. Edmund var väldigt sympatisk, men jag tyckte att han kunde vara líte korkad, den intrycket kommer sig nog av att han inte verkade inse den som jag tyckte var uppenbart från början. Mr Crawford var nästan kusligt lik Willoughby från Förnuft ock känsla, jag tyckte omedelbart illa om honom.
 När jag skrev om boken verkade det nog inte som en kärlekshistoria, men en Jane Austen är en Jane Austen, jag kan nog försäkra för er som gillar kärleksböcker att det finns med en del sådant också...
 Handlingen var trög, men aldrig så trög att jag ville sluta läsa. Den hände inte så mycket och stor del av tiden verkade det inte hända något alls. Men ibland tog den fart och då blev det riktigt kul!
 Tänker nog försöka någon av filmerna, osäker på om jag ska ta den gamla eller den nya. Väldigt bra skådespelare spelar Edmund i båda filmena...(Blake Ritson (se bilden) och Jonny lee Miller)
 Ledsen om handlingen blev rörig, försökte få lite ordning och reda i hur alla var släkt med varandra...
 Rekomenderar boken för de som vill läsa om långa samtal och mindre familjeproblem...
6/10